Reflektioner

Idrott och hälsa

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. 


Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 
(ur Lgr11 Skolans värdegrund och uppdrag)

Syftet med undervisningen i idrott och hälsa är bland annat att eleverna ska få möta många olika slags aktiviteter. Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. De ska få utveckla sin samarbetsförmåga. Även takt och rytm i lekar, danser och rörelse till musik ska vara en del av undervisningen. 


I den nya läroplanen för grundskolan, så hålls normer och värden skilda från det ämnesspecifika. Det står ingenting om värdegrunden när det gäller till exempel matematik. Men värdegrunden är nu tydligare definierad och den avser alla ämnen. Skrivningar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar ställer skärpta krav på personalens grundläggande kunskaper. 

Värdegrunden är ett av de ben som hela skolans verksamhet vilar på. Värdegrunden bör/ska, gå som en röd tråd i allt som sker inom skolans "fyra väggar". Dock inte med det sagt att eleverna inte ska ha det med sig utanför skolan, vi ska förbereda dem för att leva och verka i samhället. Jag tror att vi ofta fokuserar på elevernas möte med varandra, och man borde inte, tycker man, behöva nämna att ALL skolpersonal har ansvar för att värdegrunden hålls vid liv.

Dessvärre ser nog inte verkligheten alltid ut så. Det används metoder, ofta på grund av att läraren inte kan hantera olika situationer som uppstår, som i sin tur kränker elever och man reflekterar inte över att det dagligen sker. Man är bara desperat och vill hitta någon tänkbar lösning att få bukt med det som inte faller inom ramen för vad den ansvariga läraren tycker och tänker.

Jag har i tidigare inlägg haft fokus på de elever som lever med en funktionsnedsättning, och viktigt att nämna är att alla elever utreds inte av olika anledningar och jag tycker inte det ska vara nödvändigt att man ska behöva få en diagnos för att få rätt bemötande.

Varför är värdegrund i skolan viktigt?

"Skolan är den plattform där vi formas som medborgare och där vi lär oss att fungera tillsammans med andra människor. När eleverna blir vuxna och kommer ut på sina arbetsplatser så ska de exempelvis kunna framföra avvikande synpunkter och veta att de har rätt att framföra dem, säger Peter Östlund, projektledare för Skolverkets värdegrundsarbete."

Skolan är till för eleverna och måste därför aktivt involveras i processen med planarbete mot diskriminering till exempel. Kvalitetsarbetet måste bygga på reellt inflytande för de berörda. Skolan ska i värdegrundsarbetet utgå från skollagen, läroplanen och internationella konventioner som till exempel barnkonventionen. Det innebär att barn och elever måste få komma till tals i den verksamhet som de vistas i och är en del av.

Om vi använder oss av till exempel ämnet idrott och hälsa så kan vi på ett naturligt sätt väva in värdegrundsarbetet i form av olika lekar och samarbetsövningar.
Skolverket har samlat  stödmaterial, aktuell forskning, reportage och intervjuer med anknytning till demokrati-, jämställdhets- och värdegrundsfrågor. Vill du läsa mer,  klicka HÄR!

Matte och idrott

Det råder ingen tvekan om att det finns stora fördelar med att integrera dessa två ämnen. Egentligen är det nog omöjligt att inte se sambanden och att de möts på ett naturligt sätt. Kanske är det dock så att man måste vara medveten om detta som pedagog, och inte bara läsa sin egen kursplan. Det torde vara lättare för den medvetna pedagogen att se kopplingarna och den som fokuserar lite smalare på sitt ämne, samt även inte läser Lgr11 med rätt glasögen, anser säkert inte att  det är nödvändigt att dessa två ämnen hänger ihop. I Lgr11 kan man läsa under kursplanen för matematik: 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. 

De ska utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp.

Genom att använda sig av lekar under idrotten eller matten, kan man på ett naturligt sätt integrera och få in olika matematiska begrepp, till exempel:

Fler-färre

Varannan

Kvadrat

Rektangel

cirkel

Diagonal

höger-vänster

Fram och bak

För att nämna några. 

Reflektioner

Matematik

När är matte roligt?

• När man förstår
• Förstår nyttan
• Omedveten om att man har matte
• Lär sig något nytt

”Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och en problemlösande aktivitet. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.” (Lgr 11) 

Om vi kan göra matten tillräckligt rolig och utmanande, kanske vi inte tappar eleverna när lusten inte längre finns där. Då finns det alltid dem elever som ändå klarar sig, men vi får inte glömma att vi har elever med olika bakgrund och förutsättningar. Studiemotivationen hos eleverna beror väldigt ofta på hur hemförhållandena ser ut. 

”As children grow older and leave preschool and kindergarten classes for the primary grades, they do not lose their need for variety. It would appear that some teachers and parents associate rows of individual desks with a shift in modes of learning to listening, speaking, reading, and writing. This shift is detrimental to all, but especially to those children with difficulties...” (Smith 2009) 

Vilket ansvar har vi som undervisar, att se till att eleverna fortsätter upp i högstadiet med att tycka det är lika roligt som när man hade sin första mattelektion i 1:an?

Jag är övertygad om att det är vi som är den främsta orsaken till att intresset svalnar med åren. Tristessen handlar då inte bara om förståelse, utan även om stimulans. Många använder fortfarande metoder som "göra-färdigt-hela-boken"-metoden. "Du-får-inte-räkna-längre-än- till-sidan"-metoden. Ja, det finns massor med orsaker till att elevens intresse kan komma att lysa med sin frånvaro. Det handlar således inte bara om att man inte förstår vad det är man gör.

Per Thulin påpekar i en artikel från 2009 att: ”Det har varit skralt med mattekunskaperna bland låg- och mellanstadielärarna, nu blir det mer matte än någonsin för dem i den nya lärarutbildningen.”

Vi får väl se om han har rätt. Gärdenfors hävdar att förmågan att behärska sitt kunskapsområde är en av de viktigaste faktorerna. Själv tror jag dessvärre att det mer handlar om förmågan att entusismera eleverna, fånga deras intresse. Det gör man inte hur lätt som helst. Goda ämneskunskapar och en oförmåga att retoriskt föra fram det på ett sätt som fångar elevernas intresse för ämnet, torr jag är det som måste till för att få med alla på tåget. Dessvärre kan det aldrig riktigt stämma med alla, då är vikten av flexibilitet i grupperna avgörande, om man nu har turen att arbeta på en skola med mer än en pedagog i respektive ämne. 


Ur skolans värdegrund och uppdrag:

Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. 

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 

Reflektioner

Bild

Seminarierna ska bidra till att utveckla kreativitet och att få en lust och ett mod att våga skapa. 

Kunna: 

• välja lämplig metod och lämpligt material för det uttryck uppgiften ska förmedla till betraktaren. 
• omsätta ämnesdidaktiska kunskaper i bild anpassade till styrdokument och läroplaner för verksamheten i förskolan, fritidshem, förskoleklass och grundskolans tidigare år. 

Bildseminarierna i kursen kommer att handla om hur man kan använda sig av ämnet för att åskådliggöra lärande genom tematiska metoder. Ämnet bild utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

Det centrala innehållet i ämnet bild innefattar när det gäller bildframställning i grundskolan, modellering och konstruktion. De ska få ta del av olika redskap för att kunna genomföra denna bildframställning så som, plana och formbara material, till exempel papper, lera och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Eleven ska utveckla kunskaper om bilder från olika kulturer sett ur ett historiskt perspektiv.

Uppgift

I den uppgift, som var uppdelad i fyra moment, som vi arbetade med under hela bildpasset, har vi fått, på ett tydligt sätt, ta del av hur man kan arbeta med ämnet bild och koppla samman detta med andra ämnen. Upplevelsen som startade långt bak i historien, närmare bestämt ca 30 000 år sedan. En kort filmsekvens tog oss lång bak i tiden, en av platserna vi besökte var Lascaux. Jag har en underbar sida som jag skulle vilja rekommendera er att besöka, klicka HÄR för att se in i grottan, när du kommer dit klicka på ”visite de la grotte” . 

Sett ur ett tematiskt och integrerande perspektiv så faller uppgiften väl in i ett arbete där SO-ämnena får en betydande plats. Det centrala innehållet innefattar bland annat i dessa ämnen att eleverna ska:

• lära sig hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. 
• Att utveckla kunskap om hur bilder skapas och kan tolkas. 
• Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film ingår.
• Få möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. 

Efter filmintroduktionen, fick vi bindel för ögonen och en bit lera som skulle formas som ett av djuren vi sett filmen. Med detta tillvägagångssätt fick vi en taktil upplevelse.

Sedan skulle denna skulptur tecknas av i två material, kol och blyerts. Samt sedan bestrykas med lim och sand.

Avslutningsvis fick vi själva rista i sipporexblock vilket gav oss en känsla av att tillverka en runsten, hällristning.

Sammanfattningsvis ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner

Innehållet i seminariet bestod dels av taktila, ämnesövergripande skapande övningar och tolkning av bilder från andra delar av världen. Vilket ledde till lust och kreativt skapande….

Musik

Det ställs stora krav på oss i skolan, där vi dagligen ska möta barn med olika behov, bakgrunder, erfarenheter etcetera. Därför är det av största vikt att vi planerar vår undervisning så att vi kan ge alla det som de har rätt till.

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Skollag)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Dessa barn har ett sätt att fungera som ganska ofta krockar med vad man utifrån sin erfarenhet som pedagog förväntar sig att barn ska klara av i olika åldrar. 

Även om det betonas i läroplanerna och andra styrdokument att både förskolan och skolan ska möta varje barn/elev utifrån dess individuella förutsättningar så ställs det idag tidigt ganska höga krav på vad barn ska klara av, ett av dessa  krav är att kunna samarbeta och därmed fungera socialt i en grupp med andra barn. 

Aspergers syndrom innebär liksom de andra diagnoserna inom autismspektrumet begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga.

Annorlunda perception

Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception. Det kan exempelvis innebära att man bland annat kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus och beröring. Man kan också ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Den här känsligheten kan påverka livet i stor utsträckning och kan exempelvis innebära att man inte klarar av att vistas i offentliga miljöer, där sinnesintrycken kan vara både starka och många.

Dessa barn har även en nedsatt förmåga att interagera, samspela med andra. Det visar på en oförmåga och ett mindre intresse att vilja leka med andra och de klarar ofta inte kamratkontakter. De uppvisar ofta en brist på att spontant vilja dela någon aktivitet med andra och drar sig ofta undan kroppskontakt, om de inte själva får ta initiativet, och visar även brist på social eller emotionell ömsesidighet.

Om dessa barn ska kunna omfattas av visionen om en förskola och skola för alla, är det därför viktigt att deras pedagogiska behov tydliggörs. Oftast handlar det om en förstående och stödjande lärare för att det ska vara möjligt för en elev att känna sig förstådd. Känslan av att vara trygg och accepterad av sin lärare gör ofta skillnaden mellan att närvara och delta framgångsrikt i skolarbetet eller inte. Det kan inte nog understrykas vikten av att alla i skolan ställer sig på elevens sida och använder lämpliga strategier. Svårigheter med socialt samspel och de problem dessa för med sig kan inverka negativt på både förmågan och glädjen i att lära sig och skapa kamratrelationerna i skolan.

I och med dessa barns nedsatta förmåga att integrera och samspela med andra gör att det kan vara svårt för dessa barn att delta aktivt i vissa ämnen som ofta har ett inslag av ovanstående, exempelvis: samspel, lek, dans, ljud och ljus. 

Jag tror det oerhört viktigt att vi i skolan inte går in i en roll där vi anser att vårt eget enskilda ämne är det enda gällande. Vi kan inte, bara för att vi själv brinner för det, tro att alla andra ska känna och uppleva samma sak.

Känner man sig osäker på hur man ska möta dessa barn kan man förkovra sig genom att klicka HÄR och HÄR och få bra information. Där finns även mycket bra material att ladda ner.

Skolinspektionen är kritisk och menar att det finns allvarliga brister i dagens skola när det handlar om att anpassa undervisningen till dessa barn, läs pressmeddelandet, Närmare 20 procent av skolorna klarar inte anpassningen till eleverna, genom att klicka på HÄR

Det har dock visat sig att musik, individuellt som terapiform, FMT-funktionsinriktad musikterapi, fungerat väl för barn med ADHD. Läs mera om det HÄR.

Vad säger Lgr 11

Vill man se möjligheterna att ämnesintregrera musik med andra ämnen till exempel engelska, och svenska, kan man låta eleverna få översätta engelska låttexter eller tvärtom. 

I kursplanen i engelska för år 1-6 kan man läsa att eleverna ska 

• ges möjlighet att inte bara lyssna, reception, på engelska sånger, utan även läsa och skriva, produktion och interaktion. 

I år 4-6 ska även ämnesområdena vara välbekanta för eleveran, som oftast är mycket musikintresserade. De ska även ges möjlighet att:

• söka och välja texter från olika medier. 

Musik som uttrycksform används i en mängd olika sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. Elevernas stora intresse, som nämnts tidigare, för musik från hela världen är stort i denna ålder och ökar sannolikt på högstadiet. Ett viktigt syfte, enligt kursplanen i musik, är inte bara att själva musicera utan att lyssna till musik. 

Eleverna ska få förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Att låta eleverna skriva engelska texter är därmed en bra uppgift att låta eleverna arbeta med, det skapar ofta lust. Att skapa musik innebär också att skriva låttexter. 

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga och skapa ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet, samt genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik, samt analysera. Det centrala innehållet i år 3 innefattar att musikskapandet ska bestå av: 

• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text.  

1997 uppgav forskaren Robert Burnett, på uppdrag av branschorganisationen Export Music Sweden, att Sverige var tredje största landet på musikexport i världen. Mätningen har blivit lite ifrågasatt eftersom det inte finns liknande mätningar i överiga världen, men vi är mycket stora på musik. Entrepreöriellt lärande torde vara ett utmärkt sätt att stimulera motivationen och engagemanget hos fler elever att ta sig fram i exempelmusikbranchen. Den lär ju aldrig svalna, tvärtom, musiken och intresset för musik och dans bara ökar hos ungdomar idag. 

Skolans uppdrag är att bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Detta till trots att begreppet endast finns med i kursplanen i samhällskunskap för år 7-9. Vilket även författarna riktar sin bok, Så tänds eldsjälar, mot högstadiet och gymnasiet. Så borde ju ovanstående kunna vara en utmärkt väg att gå om man vill låta eleverna utveckla värdefulla kompetenser inför morgondagens arbetsmarknad.

Källor: http://svenskmusik.org/sv/tema/svenska-musikundret/
http://www.skolverket.se/
http://www.attention-riks.se/
http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408

Litteraturseminarium

Sista momentet i litteraturseminarie I består i att själv skriva en reflekterande text och fundera över följande:

• Vad lär vi oss av formen - paneldebatt
• Upplevelsen
• Vad handlar boken/artiklarna om?
• Arbetssätt
• Innehåll
• Hur blir lärandet - vinster, risker

Progressionstanke

Det finns en tanke med litteraturseminarierna, som är totalt tre. Vi studenter ska se en progression när alla tre litteraturseminarierna är genomförda. Med progression menas att vi studenter ska få möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter vi anskaffat oss vid de tidigare tillfällena. När det tredje litteraturseminariet är genomfört ska inte bara vi, utan även våra examinatorer i bästa fall kunna se denna progression. Till hjälp för att själv kunna se och planera denna process finns förväntade studieresultat klicka HÄR.

Litteraturseminarium I

Bearbetning av litteratur - Gärdenfors - Lusten att förstå

Samt artiklar av Ulf Sandström:  

Tvärvetenskap - ett spel med höga insatser och höga vinster &  

Interdisciplinär forskning - en utmaning för humanvetenskaperna

För att läsa klicka på titlarna

Peter Gärdenfors är filosof och professor i kognitionsvetenskap, läran om mänskligt lärande. Ett ämne som undersöker hur människans hjärna fungerar som informationsbearbetare. Kognitionsvetenskap är tvärvetenskapligt och omfattar ämnen inom flera forskningsområden, till exempel humaniora, beteendevetenskaper, medicin och naturvetenskap.

I boken Lusten att förstå vill Gärdenfors lyfta fram att lärandet ska ske på människans villkor, att människan drivs av en inre motivation, lust och nyfikenhet att lära. Samt att den bästa formen av lärande sker när man kan se och förstå de stora sammanhangen. 

Gärdenfors är delvis kritisk mot lärarutbildningen, som han anser inte har tillräckligt med fokus på just motivation och förståelse.

Han belyser även att vi borde ta mer hänsyn till det formella lärandet, det som sker utanför skolan. Samt lyfta fram berättandet, att sätta in ett abstrakt sammanhang i en berättelse. Detta är något som han anser saknas för att det helt enkelt inte anses vara fint. 

I det centrala innehållet för år 1-3 samt 4-6 i Lgr11 lyfts berättandet fram på ett betydande sätt både när det gäller berättande med bilder, muntligt berättande och berättande texter. 

Gärdenfors talar om virtuell erfarenhet, simulering och rollspel som viktiga faktorer i skolan. Mycket av det som Gärdenfors tar upp i sin bok tycker jag mig finna i det arbetsmetoder som  Språk och skapande står för - användandet av estetiska läroprocesser. 

Frågeställningar kring boken:

Hur ska vi som arbetar i skola, förskola och fritidshem få eleverna motiverade, hjälpa dem att skapa en inre motivation, och samtidigt förena detta med de krav som finns i Lgr 11?

Vilka konkreta verktyg kan vi använda  oss av så att vi kan ta in mer av det subjektiva och informella?

Den digitala utvecklingen har pågått under decennier. Fler och fler skolor ger bärbara datorer till sina elever, men de används inte, enligt Gärdenfors, på rätt sätt, varför är det så? En fråga jag själv ställt mig, som mycket IT-intresserad, under många år. Vi kan både visualisera och visa abstrakta förlopp med en dator.