Litteraturseminarie II

Redovisning av valbar litteratur och förberedelse inför inspirationsföreläsning.

Ett av syftena med litteraturseminariet var att  vi skulle få en djupare insikt i integrativ didaktik och interdisciplinära undervisningsformer.

Vi blev uppdelade i två grupper. Jag kände mig nöjd med den grupp jag hamnade i. Tiden var ganska knapp och de två sista fick inte riktigt samma förutsättningar som oss andra.

Trots detta var det ett mycket givande seminarium, bra pedagogiska samtal. Alla presenterade sin litteratur på ett inspirerande sätt och man fick mycket tips och idéer, både på bra böcker samt tänkbara uppgifter. 

Min presentation bestod av mina tre valda böcker.

Min presentation skulle även innehålla en Power Point som dessvärre inte blivit sparad i rätt format, så jag blev tvungen att göra presentationen utan.

Litteraturseminarium

Sista momentet i litteraturseminarie I består i att själv skriva en reflekterande text och fundera över följande:

• Vad lär vi oss av formen - paneldebatt
• Upplevelsen
• Vad handlar boken/artiklarna om?
• Arbetssätt
• Innehåll
• Hur blir lärandet - vinster, risker

Progressionstanke

Det finns en tanke med litteraturseminarierna, som är totalt tre. Vi studenter ska se en progression när alla tre litteraturseminarierna är genomförda. Med progression menas att vi studenter ska få möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter vi anskaffat oss vid de tidigare tillfällena. När det tredje litteraturseminariet är genomfört ska inte bara vi, utan även våra examinatorer i bästa fall kunna se denna progression. Till hjälp för att själv kunna se och planera denna process finns förväntade studieresultat klicka HÄR.

Litteraturseminarium I

Bearbetning av litteratur - Gärdenfors - Lusten att förstå

Samt artiklar av Ulf Sandström:  

Tvärvetenskap - ett spel med höga insatser och höga vinster &  

Interdisciplinär forskning - en utmaning för humanvetenskaperna

För att läsa klicka på titlarna

Peter Gärdenfors är filosof och professor i kognitionsvetenskap, läran om mänskligt lärande. Ett ämne som undersöker hur människans hjärna fungerar som informationsbearbetare. Kognitionsvetenskap är tvärvetenskapligt och omfattar ämnen inom flera forskningsområden, till exempel humaniora, beteendevetenskaper, medicin och naturvetenskap.

I boken Lusten att förstå vill Gärdenfors lyfta fram att lärandet ska ske på människans villkor, att människan drivs av en inre motivation, lust och nyfikenhet att lära. Samt att den bästa formen av lärande sker när man kan se och förstå de stora sammanhangen. 

Gärdenfors är delvis kritisk mot lärarutbildningen, som han anser inte har tillräckligt med fokus på just motivation och förståelse.

Han belyser även att vi borde ta mer hänsyn till det formella lärandet, det som sker utanför skolan. Samt lyfta fram berättandet, att sätta in ett abstrakt sammanhang i en berättelse. Detta är något som han anser saknas för att det helt enkelt inte anses vara fint. 

I det centrala innehållet för år 1-3 samt 4-6 i Lgr11 lyfts berättandet fram på ett betydande sätt både när det gäller berättande med bilder, muntligt berättande och berättande texter. 

Gärdenfors talar om virtuell erfarenhet, simulering och rollspel som viktiga faktorer i skolan. Mycket av det som Gärdenfors tar upp i sin bok tycker jag mig finna i det arbetsmetoder som  Språk och skapande står för - användandet av estetiska läroprocesser. 

Frågeställningar kring boken:

Hur ska vi som arbetar i skola, förskola och fritidshem få eleverna motiverade, hjälpa dem att skapa en inre motivation, och samtidigt förena detta med de krav som finns i Lgr 11?

Vilka konkreta verktyg kan vi använda  oss av så att vi kan ta in mer av det subjektiva och informella?

Den digitala utvecklingen har pågått under decennier. Fler och fler skolor ger bärbara datorer till sina elever, men de används inte, enligt Gärdenfors, på rätt sätt, varför är det så? En fråga jag själv ställt mig, som mycket IT-intresserad, under många år. Vi kan både visualisera och visa abstrakta förlopp med en dator.