Delprovet har inneburit att vi skulle granska, prova och utforma bedömingsmatriser i verksamheten där vi utför vår VFU. Uppgiften skulle synliggöra de veckor vi varit på VFU och innehålla en sammanställning och med egna reflektioner. Texten är uppdelad i två delar där den första delen handlar om att bedömning inte har någon roll i förskolan. Sedan följer tankar om hur och varför det är bra att arbeta med pedagogisk dokumentation, som ett redskap när man arbetar med de yngre barnen och som på ett sätt kan ses som en form av bedöming.
Begreppet bedömning är inget entydigt begrepp, utan det kan innebära att man värderar eller granskar något, att man uppskattar och gör avvägningar, samt att avge ett omdöme, utvärdera eller betygsätta någon eller något.
Att arbeta enligt Lpfö 98 innebär att det inte ska ske någon bedöming av barnet när det går i förskolan och ordet bedömning förekommer inte i texten. ”I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas. Betyg eller omdömen utfärdas inte” (Lpfö 98, förord s. 4). Med andra ord ska det inte ske någon bedömning av barn i förskolan, det strider mot läroplanen. Trots detta bedöms, enligt Skolverket, barnens prestationer allt mer. På skolverkets hemsida kan man läsa följande:
"Mycket har utvecklats positivt i förskolan de senaste tio åren sedan förskolan fick en egen läroplan och blev en del av utbildningssystemet. Men Skolverket hissar också varningsflaggor i sin nya utvärdering av förskolan. Andelen barn i behov av särskilt stöd har ökat och stödresurserna är ofta otillräckliga. Det finns en brist på utbildade förskollärare och enskilda barns utveckling kartläggs allt mer, ibland på ett sätt som strider mot läroplanen."
Deras utvärdering visar på att det har skett en ökning när det gäller barns enskilda prestationer i samband med användningen av individuella utvecklingsplaner samt olika diagnos- och bedömningsmaterial. I 60 procent av landets kommuner används olika typer av material för bedömning av exempelvis barns språkutveckling. Men det förekommer även bedömningsmaterial när det gäller barns läsutveckling- och matematiska utveckling. Detta är inte i linje med reformens intentioner. Enligt Skolverket kan detta problem bero på bristen av högskoleutbildad personal.
Av de kommentarer som lämnats till svaren på denna fråga, när denna nationella utvärdering genomförts av Skolverket, framgår det att TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling, används av många förskolor för att kunna observera barnets språkliga utveckling. Men det finns även material för bedömning av barns sociala utveckling i många kommuner och förskolor.
Ann-Christine Vallberg Roth är professor i pedagogik med inriktning mot yngre barn vid Malmö högskola. Hon har erfarenhet från arbete i förskola, fritidshem och skolans tidiga år och hennes forskningsintresse är inriktat på läroplansstudier, dokumentation och bedömning i förskola. I artikeln, Därför måste vi diskutera bedöming i förskolan, från Pedagogiska magasinet, skriver hon om att forskare har funnit omdömen i förskolebarns individuella utvecklingsplaner så som: charmig och intelligent, yvig och okoncentrerad och man har även sett skillnader beroende på om du varit stadsbarn eller bott på landsbygden. Artikeln ingår i en serie artiklar från Pedagogiska magasinet nr 3, 2011, med rubriken: Bedömd - Från fruktstund till studentflak, numret innehåller ett antal intressanta artiklar om just bedömning, en dom som enligt tidningens ingress kan cementera barns självbild.
Forskaren Dylan Williams (2007) pekar dock på att det råder samstämmighet bland forskningsresultat om att omdömen som innehåller råd om hur barnet/eleven konkret kan utveckla kunskaper och kompetenser främjar lärande.
Vallberg Roth, som är en av forskarna som varit med och skrivit rapporten, Perspektiv på barndom och barns lärande, på uppdrag av Skolverket, en forskningsrapport som har en bred ansats och bland annat tar upp frågan om vad forskningen säger om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser, menar att när det gäller olika typer av bedömning visar forskning exempelvis att bedömning rörande yngre barn i IUP kan ta sig uttryck i allt från prestations-, kunskaps, och betygsliknande bedömningar till personinriktade och integritetskränkande bedömningar. Vidare menar Vallberg Roth att betygsliknande bedömningar och betyg kan hänföras till begreppet summativ bedömning, som kan betraktas som bakåtblickande, summerande och dömande till sin karaktär. Ibland formuleras den summativa bedömningen i termer av bedömning av lärande, till skillnad från den formativa bedömningen som formuleras i termer av bedömning för lärande. Den formativa bedömningen betecknas därmed som framåtsyftande, en bedömning som ska främja och stödja barnets fortsatta lärande. Kanske kan de båda typerna av bedömningarna komplettera varandra. Vallberg Roth är dock övertygad om att det behövs vidare forskning inom området.
Dock nämns Pedagogisk dokumentation i förordet till förskolans läroplan och i de allmänna råden för kvalitet i förskolan dels för att synliggöra verksamheten, dels för att utgöra underlag för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Enligt forskare blir dokumentationen pedagogisk först när den används som utgångspunkt för gemensam och kollektiv reflektion, skriver bland annat Lenz Taguchi i boken Varför pedagogisk dokumentation?
Enligt Elfström (2004) anses den pedagogiska dokumentationen på så sätt skilja sig från individuella utvecklingsplaner som enbart inriktar sig på individen. Enligt Skolverket (2008) syftar den pedagogiska dokumentationen dels till att synliggöra barnen och verksamheten, dels till att utgöra en grund för utvärderingar av miljöns betydelse för barnens lek, lärande och samarbete. Ett förslag på hur en matris skulle kunna vara utformad för att tydliggöra verksamhetens mål och progression, med fokus på pedagogens roll och utveckling, skulle kunna se ut på följande sätt:
Övergripande Bedömning | ||||
Nej | Ja | I hög grad | I mycket hög grad | |
Pedagogen är passiv och/eller befinner sig på avstånd | Pedagogen organiserar, och leder verksamheten utifrån en tydlig dagsrutin | Pedagogen förhåller sig flexibelt genom att tillvarata barnens idéer och ger möjlighet för dem att plocka in annat material, utöka tiden eller t ex. välja annan plats för sina aktiviteter | Pedagogen gör det till en naturlig del av verksamheten att kommuniceras alla olika behov. Allas behov är kända av samtliga pedagoger och barn i gruppen och alla använder sin röst för att tillgodose allas behov | |
Pedagogen är omedveten om det som sker mellan barnen och inom varje barn. | Pedagogen skapar och kommunicerar gemensamma regler | |||
osv... | ||||
Värdegrund | ||||
Nej | Ja | I hög grad | I mycket hög grad | |
Enheten stimulerar barnens samspel och visar respekt för individen samt medverkar till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. | Pedagogen bortser från att ge varje barn en plats. Barnen skapar sig därför eget utrymme utan att vara medvetna om att det sker på andras bekostnad | Pedagogen har tilldelat varje barn en plats. ( Ex hylla, samlingsplats, sovplats) | Pedagogen ger varje barn en röst och en "plats" utifrån sitt behov | Pedagogen skapar en tydlig struktur i verksamheten och ser till att alla barns behov är kända av samtliga pedagoger och barn i gruppen och att alla använder sin röst för att tillgodose allas behov |
På min VFU plats arbetar de föredömligt med den pedagogiska dokumentationen i form av portfolio. En röd tråd följer från de första åren med ett varierat innehåll av fotografier, temaarbetesbeskrivningar, barnets längdutveckling, teckningar med mera. Barnet är mycket medvetet om sin portfolio och är med i processen. Deltar till exempel när det ska sättas in nya saker. Alla barnen i gruppen visade med glädje upp sina pärmar och var uppenbart mycket stolta över dessa. Vilket därmed visar på att det i högsta grad verkar gynna barnets utveckling. I förslaget till ny skollag (Ds 2009:25) framförs både portfolio och pedagogisk dokumentation för att utvärdera verksamheten och göra barnens ”läroprocesser synliga” för barn, föräldrar och personal i förskola.
Det är tydligt i Lpfö 98 att det behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av bland annat planeringen av den pedagogiska verksamheten. Att använda sig av en lokal pedagogisk planering, LPP, är något som tydliggör en verksamhets mål och riktning, både för personal och föräldrar, som får ta del av den LPP som ligger till grund för varje nytt arbetsområde. Förskolläraren ansvarar för att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten samt ha inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. En LPP gör detta möjligt. Här följer ett förslag på hur en LPP skulle kunna vara uppbyggd, sedan följer ett förslag på hur en LPP kan se ut när det gäller ett specifikt arbetsområde, skogsutflykter.
Förslag på hur en LPP kan vara utformad anpassad för verksamheten, utifrån utvedcklingssamtal, intressen och talanger i gruppen. Den innehåller mål för arbetet, målbeskrivning, aktiviteter och utvärdering.
Avdelningens mål
Vi stimulerar barnens språk och matematiska utveckling.
Barnen ska erbjudas olika slags material samt få intresse och förståelse för samband i naturen.
Ur LpFö98
- Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
- Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar
- Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
- Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker
- Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
Målbeskrivning, hur ser vi att vi nått målet?
Barnen är aktiva i samlingen exempel räknar och sjunger med oss
Barnen visar intresse för matematiska begrepp
Barnen kan uttrycka vad de vill, de kommunicerar mera med varandra
Barnen väjer själva var de vill göra exempel bygga med olika material både ute och inne
Barnen väljer att leka med naturens material i skogen och på gården
Aktiviteter/teman
- Vi delar barnen i små grupper i tex skapande, lek, rörelse, rutinsituationer – i den fria och organiserade leken.
- Vi har ett medvetet val av material som böcker, sånger, leksaker och aktiviteter som riktar sig mot läroplansmålen och barnens intressen.
- Innemiljön är möblerad i tydliga lekhörnor som visar vart barnen kan måla, bygga och läsa
- Vi ska vara tydliga vuxna som är delaktiga och vägledande i leken
- Vi sjunger, ramsar och läser böcker samt har rörelselekar och dans
- På vår skolgård och i skogen får barnen naturens intryck
- Vi väver in matematiska begrepp i vardagen samt extra mycket i samlingen
Uppföljningar och utvärdering
Uppföljning och utvärdering sker löpande, alternativ vid minst två tillfällen per läsår.
Exempel på hur en utvärdering kan/bör se ut:
Vi har delat upp barnen i grupper när vi har haft möjlighet till det. Vid in och utgång har vi alltid delat upp oss för att hjälpa barnen att lära sig av/påklädning samt hitta sin plats. Barnen har lärt sig olika moment i hallen som att klä av sig, hänga upp kläder mm. Det är olika beroende på ålder och mognad.
Material och böcker har vi ständigt levande och vi ser till barnens intresse.
Vi har möblerat öppet för att ha överblick men ändå tydliga lekhörnor. Det har blivit mera rita och måla då bordet och materialet står framme. Barnen sitter ofta med böcker och läser spontant i läshörnan.
Vi pedagoger har varit nära i leken och vid vissa tillfällen skapat en lekar med barnen.
På gården har vi pinnar och kottar som vi försökt introducera i lekar som ex.matlagning , flyta kotte(ytspänning) mm.
Matematik och språket har vi arbetat mycket med både i leken och samlingen. Vi har tydliga samlingar med matematik, räkning och lägesord samt språket och musik. Barnen visar stort intresse för räkning av saker och sortering. De är aktiva och avänder sig av orden stor, liten mm.
_____________________________________________________________________
LPP - Skogsutflykter
Skogsutflykter för barn i åldern 4-5 år.
Mål och syfte
När vi ägnar oss åt skogsutflykterna har vi som mål att:
- träna sinnena
- öva att orientera oss i naturen
- ta hand om den egna utrustningen
- lära oss om frilufsteknik
- skapa en gruppkänsla
- lära oss lekar och sånger
- få ny kunskap om natur och miljö.
Enligt Lpfö98 ska barnen:
- utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
- utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
Metod och arbetssätt
Genom att vistas i skogen stimuleras barnen till att:
- tycka om att vara i naturen
- utveckla sin grovmotorik när de tar sig fram i skogen
- ta in naturen med hjälp av alla sina fem sinnen
- känna igen vårt återkommande samlingsställe (orientering)
- samla skogens material (frilufsteknik)
- kunna vara i grupp och känna trygghet i den
- stärka gruppens sammanhållning, ha roligt tillsammans genom lekar och sånger.
Dokumentation och utvärdering
Vi dokumenterar verksamheten kontinuerligt genom att ta kort, reflektera barn och vuxna emellan och arbeta fram en beskrivning. Delar av detta hamnar även i barnens portfolio.
Efter avslutad verksamhet har vi en gemensam utvärdering i arbetslaget.
__________________________________________________________
Referenser
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2008/barnens-prestationer-bedoms-allt-mer-i-forskolan-1.64485
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2096
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/09/16/darfor-maste-vi-diskutera-bedomning-forskolan
Elfström, Ingela (2004). Varför individuella utvecklingsplaner? – en studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan . Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Elektroniskt tillgänglig 2006-10-13: http://www.lhs.se/iol/publikationer
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm:HLS FörlagWiliam, Dylan (2007). Muntligt omdöme främjar mattelärande bäst. I Agneta Petterson (red.) Sporre eller otyg – om bedömning och betyg (ss
101–111). Stockholm: Författarna och Lärarförbundets förlag.
Lpfö 98
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/09/16/darfor-maste-vi-diskutera-bedomning-forskolan
Elfström, Ingela (2004). Varför individuella utvecklingsplaner? – en studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan . Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. Elektroniskt tillgänglig 2006-10-13: http://www.lhs.se/iol/publikationer
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm:HLS FörlagWiliam, Dylan (2007). Muntligt omdöme främjar mattelärande bäst. I Agneta Petterson (red.) Sporre eller otyg – om bedömning och betyg (ss
101–111). Stockholm: Författarna och Lärarförbundets förlag.
Lpfö 98
