Entreprenöriellt lärande - vad är det?

Entreprenörskap - en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande

Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens

som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:

1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Kunskaper och färdigheter flätas samman och kompletterar varandra, de olika aspekterna inom ett område stöder kompetensen på ett annat. Kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Några ledord är: 

• kritiskt tänkande
• kreativitet
• initiativtagande
• problemlösning
• riskbedömning
• beslutsfattande
• konstruktiv hantering av känslor har 

Alla har en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenser.

Varför?

Globaliseringen ställer ständigt Europeiska unionen inför nya utmaningar och varje enskild medborgare kommer att behöva en rad nyckelkompetenser för att kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Utbildning i sin dubbla sociala och ekonomiska roll har en central uppgift när det gäller att se till att europeiska medborgare får de nyckelkompetenser som krävs för att de på ett flexibelt sätt skall kunna anpassa sig till dessa förändringar.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan och detta ska genomsyra skolans alla nivåer. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, (klicka för att läsa rapporten) ska entre­prenörskap löpa som en röd tråd genom HELA utbildningssystemet, från förskola till högre utbildning. 

Som ämne existerar entreprenörskap än så länge bara på vissa av gymnasiet program, då ligger fokus på företagande. i grunskolan handlar det om att eleverna ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I Lgr 11 kan man läsa under kapitel 1 följande:

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Vad är då entreprenöriellt lärande - EL?

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla ny­ fikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. 

Läs vidare om entreprenörskap i skolan HÄR.

Skolan behöver inte ett nytt flummigt begrepp

Att begreppet entreprenöriellt lärande nu införs i skolan innebär risk för mer flumpedagogik. Det är oroande att regeringen blundar för de varningar som höjts för alltför mycket eget arbete och att utbildningsministern inte reagerat över ytterligare ett flummigt begrepp, skriver forskarna Camilo von Greiff och Laura Hartman. 

Talet om en skola präglad av entreprenörskap är slående likt talet om en skola präglad av eget arbete.Skolminister Jan Björklund har länge och ihärdigt gjort sig känd för att vilja stärka kunskapsnivån i svensk skola. Den uttalade ambitionen har varit att försöka vända den dystra utvecklingen av svenska elevers prestationsförmåga. Mot denna bakgrund är det både förvånande och alarmerande att regeringen – pådriven av Centerpartiet – gått med på att den nya skollagen, samt de nya kurs- och läroplanerna, från och med höstterminen ska genomsyras av vad som diffust getts namnet ”entreprenöriellt lärande”. Detta begrepp står för ett pedagogiskt förhållningssätt som riskerar att den svenska skolan fortsätter sin inslagna väg mot försämrade resultat.

Reflektioner

Bild

Seminarierna ska bidra till att utveckla kreativitet och att få en lust och ett mod att våga skapa. 

Kunna: 

• välja lämplig metod och lämpligt material för det uttryck uppgiften ska förmedla till betraktaren. 
• omsätta ämnesdidaktiska kunskaper i bild anpassade till styrdokument och läroplaner för verksamheten i förskolan, fritidshem, förskoleklass och grundskolans tidigare år. 

Bildseminarierna i kursen kommer att handla om hur man kan använda sig av ämnet för att åskådliggöra lärande genom tematiska metoder. Ämnet bild utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas.

Det centrala innehållet i ämnet bild innefattar när det gäller bildframställning i grundskolan, modellering och konstruktion. De ska få ta del av olika redskap för att kunna genomföra denna bildframställning så som, plana och formbara material, till exempel papper, lera och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten. Eleven ska utveckla kunskaper om bilder från olika kulturer sett ur ett historiskt perspektiv.

Uppgift

I den uppgift, som var uppdelad i fyra moment, som vi arbetade med under hela bildpasset, har vi fått, på ett tydligt sätt, ta del av hur man kan arbeta med ämnet bild och koppla samman detta med andra ämnen. Upplevelsen som startade långt bak i historien, närmare bestämt ca 30 000 år sedan. En kort filmsekvens tog oss lång bak i tiden, en av platserna vi besökte var Lascaux. Jag har en underbar sida som jag skulle vilja rekommendera er att besöka, klicka HÄR för att se in i grottan, när du kommer dit klicka på ”visite de la grotte” . 

Sett ur ett tematiskt och integrerande perspektiv så faller uppgiften väl in i ett arbete där SO-ämnena får en betydande plats. Det centrala innehållet innefattar bland annat i dessa ämnen att eleverna ska:

• lära sig hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. 
• Att utveckla kunskap om hur bilder skapas och kan tolkas. 
• Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film ingår.
• Få möjlighet att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. 

Efter filmintroduktionen, fick vi bindel för ögonen och en bit lera som skulle formas som ett av djuren vi sett filmen. Med detta tillvägagångssätt fick vi en taktil upplevelse.

Sedan skulle denna skulptur tecknas av i två material, kol och blyerts. Samt sedan bestrykas med lim och sand.

Avslutningsvis fick vi själva rista i sipporexblock vilket gav oss en känsla av att tillverka en runsten, hällristning.

Sammanfattningsvis ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner

Innehållet i seminariet bestod dels av taktila, ämnesövergripande skapande övningar och tolkning av bilder från andra delar av världen. Vilket ledde till lust och kreativt skapande….

Musik

Det ställs stora krav på oss i skolan, där vi dagligen ska möta barn med olika behov, bakgrunder, erfarenheter etcetera. Därför är det av största vikt att vi planerar vår undervisning så att vi kan ge alla det som de har rätt till.

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. (Skollag)

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Dessa barn har ett sätt att fungera som ganska ofta krockar med vad man utifrån sin erfarenhet som pedagog förväntar sig att barn ska klara av i olika åldrar. 

Även om det betonas i läroplanerna och andra styrdokument att både förskolan och skolan ska möta varje barn/elev utifrån dess individuella förutsättningar så ställs det idag tidigt ganska höga krav på vad barn ska klara av, ett av dessa  krav är att kunna samarbeta och därmed fungera socialt i en grupp med andra barn. 

Aspergers syndrom innebär liksom de andra diagnoserna inom autismspektrumet begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga.

Annorlunda perception

Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception. Det kan exempelvis innebära att man bland annat kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus och beröring. Man kan också ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Den här känsligheten kan påverka livet i stor utsträckning och kan exempelvis innebära att man inte klarar av att vistas i offentliga miljöer, där sinnesintrycken kan vara både starka och många.

Dessa barn har även en nedsatt förmåga att interagera, samspela med andra. Det visar på en oförmåga och ett mindre intresse att vilja leka med andra och de klarar ofta inte kamratkontakter. De uppvisar ofta en brist på att spontant vilja dela någon aktivitet med andra och drar sig ofta undan kroppskontakt, om de inte själva får ta initiativet, och visar även brist på social eller emotionell ömsesidighet.

Om dessa barn ska kunna omfattas av visionen om en förskola och skola för alla, är det därför viktigt att deras pedagogiska behov tydliggörs. Oftast handlar det om en förstående och stödjande lärare för att det ska vara möjligt för en elev att känna sig förstådd. Känslan av att vara trygg och accepterad av sin lärare gör ofta skillnaden mellan att närvara och delta framgångsrikt i skolarbetet eller inte. Det kan inte nog understrykas vikten av att alla i skolan ställer sig på elevens sida och använder lämpliga strategier. Svårigheter med socialt samspel och de problem dessa för med sig kan inverka negativt på både förmågan och glädjen i att lära sig och skapa kamratrelationerna i skolan.

I och med dessa barns nedsatta förmåga att integrera och samspela med andra gör att det kan vara svårt för dessa barn att delta aktivt i vissa ämnen som ofta har ett inslag av ovanstående, exempelvis: samspel, lek, dans, ljud och ljus. 

Jag tror det oerhört viktigt att vi i skolan inte går in i en roll där vi anser att vårt eget enskilda ämne är det enda gällande. Vi kan inte, bara för att vi själv brinner för det, tro att alla andra ska känna och uppleva samma sak.

Känner man sig osäker på hur man ska möta dessa barn kan man förkovra sig genom att klicka HÄR och HÄR och få bra information. Där finns även mycket bra material att ladda ner.

Skolinspektionen är kritisk och menar att det finns allvarliga brister i dagens skola när det handlar om att anpassa undervisningen till dessa barn, läs pressmeddelandet, Närmare 20 procent av skolorna klarar inte anpassningen till eleverna, genom att klicka på HÄR

Det har dock visat sig att musik, individuellt som terapiform, FMT-funktionsinriktad musikterapi, fungerat väl för barn med ADHD. Läs mera om det HÄR.

Vad säger Lgr 11

Vill man se möjligheterna att ämnesintregrera musik med andra ämnen till exempel engelska, och svenska, kan man låta eleverna få översätta engelska låttexter eller tvärtom. 

I kursplanen i engelska för år 1-6 kan man läsa att eleverna ska 

• ges möjlighet att inte bara lyssna, reception, på engelska sånger, utan även läsa och skriva, produktion och interaktion. 

I år 4-6 ska även ämnesområdena vara välbekanta för eleveran, som oftast är mycket musikintresserade. De ska även ges möjlighet att:

• söka och välja texter från olika medier. 

Musik som uttrycksform används i en mängd olika sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. Elevernas stora intresse, som nämnts tidigare, för musik från hela världen är stort i denna ålder och ökar sannolikt på högstadiet. Ett viktigt syfte, enligt kursplanen i musik, är inte bara att själva musicera utan att lyssna till musik. 

Eleverna ska få förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Att låta eleverna skriva engelska texter är därmed en bra uppgift att låta eleverna arbeta med, det skapar ofta lust. Att skapa musik innebär också att skriva låttexter. 

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga och skapa ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet, samt genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik, samt analysera. Det centrala innehållet i år 3 innefattar att musikskapandet ska bestå av: 

• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text.  

1997 uppgav forskaren Robert Burnett, på uppdrag av branschorganisationen Export Music Sweden, att Sverige var tredje största landet på musikexport i världen. Mätningen har blivit lite ifrågasatt eftersom det inte finns liknande mätningar i överiga världen, men vi är mycket stora på musik. Entrepreöriellt lärande torde vara ett utmärkt sätt att stimulera motivationen och engagemanget hos fler elever att ta sig fram i exempelmusikbranchen. Den lär ju aldrig svalna, tvärtom, musiken och intresset för musik och dans bara ökar hos ungdomar idag. 

Skolans uppdrag är att bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Detta till trots att begreppet endast finns med i kursplanen i samhällskunskap för år 7-9. Vilket även författarna riktar sin bok, Så tänds eldsjälar, mot högstadiet och gymnasiet. Så borde ju ovanstående kunna vara en utmärkt väg att gå om man vill låta eleverna utveckla värdefulla kompetenser inför morgondagens arbetsmarknad.

Källor: http://svenskmusik.org/sv/tema/svenska-musikundret/
http://www.skolverket.se/
http://www.attention-riks.se/
http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19408