Delprov 3 - Litteraturseminarium

Litteraturseminariena har inneburit att vi skulle bearbeta litteratur på olika sätt. Enskilt och i grupp. Litteraturseminarium I bestod i att vi skulle läsa två artiklar samt boken Lusten att förstå av Peter Gärdenfors. Utifrån dessa skulle vi skriva ett par frågeställningar (se nedan) samt delta i förberedande gruppstudier och sist dynamiskt delta i en paneldebatt. Del II har inneburit att vi skulle välja litteratur och förbereda en inspirationsföreläsning. Litteraturen skulle  vara innovativ samt vara estetiskt och entreprenöriellt inriktad. Detta tillsammans med boken Estetiska läroprocesser examinerades då vi i mindre grupper presenterade detta vid litteraturseminarium II.
När vi, min grupp, genomförde redovisningen av Så tänds eldsjälar, litteraturseminarium III, valde vi att redovisa detta i form av en paneldebatt som vi tyckte var ett bra sätt att presentera boken på, vilket även visade på att vi kan tillämpa integrativ didaktik. Vi skulle reflektera över vad entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är samt diskutera detta.


Bearbetning av litteratur - Gärdenfors - Lusten att förstå

Samt artiklar av Ulf Sandström:  
För att läsa klicka på titlarna


Peter Gärdenfors är filosof och professor i kognitionsvetenskap, läran om mänskligt lärande. Ett ämne som undersöker hur människans hjärna fungerar som informationsbearbetare. Kognitionsvetenskap är tvärvetenskapligt och omfattar ämnen inom flera forskningsområden, till exempel humaniora, beteendevetenskaper, medicin och naturvetenskap.
I boken Lusten att förstå vill Gärdenfors lyfta fram att lärandet ska ske på människans villkor, att människan drivs av en inre motivation, lust och nyfikenhet att lära. Samt att den bästa formen av lärande sker när man kan se och förstå de stora sammanhangen. 

Gärdenfors är delvis kritisk mot lärarutbildningen, som han anser inte har tillräckligt med fokus på just motivation och förståelse.
Han belyser även att vi borde ta mer hänsyn till det formella lärandet, det som sker utanför skolan. Samt lyfta fram berättandet, att sätta in ett abstrakt sammanhang i en berättelse. Detta är något som han anser saknas för att det helt enkelt inte anses vara fint. 
I det centrala innehållet för år 1-3 samt 4-6 i Lgr11 lyfts berättandet fram på ett betydande sätt både när det gäller berättande med bilder, muntligt berättande och berättande texter. 
Gärdenfors talar om virtuell erfarenhet, simulering och rollspel som viktiga faktorer i skolan. Mycket av det som Gärdenfors tar upp i sin bok tycker jag mig finna i det arbetsmetoder som  Språk och skapande står för - användandet av estetiska läroprocesser. 

Frågeställningar kring boken:

Hur ska vi som arbetar i skola, förskola och fritidshem få eleverna motiverade, hjälpa dem att skapa en inre motivation, och samtidigt förena detta med de krav som finns i Lgr 11?

Vilka konkreta verktyg kan vi använda  oss av så att vi kan ta in mer av det subjektiva och informella?

Den digitala utvecklingen har pågått under decennier. Fler och fler skolor ger bärbara datorer till sina elever, men de används inte, enligt Gärdenfors, på rätt sätt, varför är det så? En fråga jag själv ställt mig, som mycket IT-intresserad, under många år. Vi kan både visualisera och visa abstrakta förlopp med en dator.

Sista momentet i litteraturseminarie I består i att själv skriva en reflekterande text och fundera över följande:

  • Vad lär vi oss av formen - paneldebatt
  • Upplevelsen
  • Vad handlar boken/artiklarna om?
  • Arbetssätt
  • Innehåll
  • Hur blir lärandet - vinster, risker
Progressionstanke

Det finns en tanke med litteraturseminarierna, som är totalt tre. Vi studenter ska se en progression när alla tre litteraturseminarierna är genomförda. Med progression menas att vi studenter ska få möjlighet att bygga vidare på de kunskaper och färdigheter vi anskaffat oss vid de tidigare tillfällena. När det tredje litteraturseminariet är genomfört ska inte bara vi, utan även våra examinatorer i bästa fall kunna se denna progression. Till hjälp för att själv kunna se och planera denna process finns förväntade studieresultat klicka HÄR.


Litteraturseminarium II 
Val av litteratur 
Inför mitt val av litteratur ville jag få en bredd som senare skulle kunna ge mig en bra grund att stå på inför min VFU. Då speciellt med tanke på att jag inte har så stor erfarenhet när det gäller arbete i förskolan. Litteraturen skulle också vara innovativ, den skulle knyta an till matematik-, språkdidaktik och ämnesintegration. 
Två andra viktiga aspekter för mig var att litteraturen skulle kännas fräsch, vara ny, och  ha koppling till den senaste forskningen inom områdena språk och matematik. Men även att det inte enbart skulle finnas en bok att använda sig av, utan ett kompletterande nätbaserat material i form spel och TV-program. I skolan möter vi barn med många olika förutsättningar och behov. Kan jag som pedagog hitta dessa redskap genom att använda mig av olika material som kompletterar varandra. Då är jag övertygad om att jag skapar de bästa förutsättningar att kunna tillgodose varje enskild individ.
Ett av de viktigaste uppdragen i skolan är att vi ska skapa en god miljö för utveckling och lärande. Vi ska verka i en omgivning med många kunskapskällor och strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.

Hur kopplar jag min valda litteratur till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande?
Entreprenörskap i skolan handlar mycket om att främja elevernas självförtroende, att ta fram och utveckla deras inneboende nyfikenhet, initiativförmåga, samarbetsförmåga och vilja att ta eget ansvar redan från tidiga åldrar. Regeringen uttalar sig i sin strategi för entreprenörskap i skolan att det handlar både om ett förhållningssätt som gör det möjligt att tänka i nya banor och om en aktivitet som skapar nytta och värde för andra. De vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet, därför är det av högsta vikt att vi tidigt låter barnen få ta del av denna kreativa process. 
Lek och kreativitet
För att främja det entreprenöriella lärandet hos de yngre barnen har leken en stor betydelse. Tidigt börjar barn leka rollekar, barnen leker affär, leker skola etcetera. Detta kan både ske i samband med kompisar, men likväl för det yngre barnet som inte har kommit så långt i sin socialisering, ensamt med till exempel dockor och annat material barnet finne i sin omgivning. Det kan lika väl handla om kottar och pinnar. I fyra- femårsåldern börjar konstruktionsleken, då barnen tycker om att bygga saker. Om vi pedagoger ständigt ger barnen möjlighet till kreativt skapande, till exempel genom att bygga kojor, sjunga, träna sin språkliga förmåga, arbeta med matematik, då skapar vi dessa goda förutsättningar tidigt. Något vi kan tillgodose om vi till exempel med mycket lek stimulerar deras kreativitet, ett av de begrepp som kännetecknar entreprenöriellt lärande. En sann entreprenör är kreativ och skapande. Allt enligt Lpfö98, förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Att utbilda entreprenörer innebär också att stimulera och motivera barnen till viljan att ta eget ansvar för att nå sina mål. Att låta barnen drömma och visualisera till exempel en utflykt och sedan få vara med att planera och förbereda denna tillsammans med pedagogen, leder till att de tar och känner ansvar och delaktighet.   Förskolan ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. ”Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.” (Lpfö98). 
Om vi tidigt samverkar med samhället runt omkring genom till exempel traditionella studiebesök. Eller varför inte ta kontakt med kommunen, företag eller andra organisationer och fråga om de har några problem som de skulle vilja ha lösta. Sedan tar man dessa och sätter dem i händerna på barnen. Då stimulerar man dem till att komma på en mängd olika lösningar. Denna kontakt ger även barnen en inblick i samhället och vad som finns utanför förskolan. Enligt Lpfö98 ska verksamheten bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande.
Några andra begrepp som bland annat utmärker en entreprenör är den som löser problem, tänker nytt, planerar, tar ansvar och samarbetar.
Ett annat utmärkande drag är att undervisningen kommer och bör förändras i riktning mot mer ämnesövergripande och projektorienterade arbetsformer. Dessa redskap får vi genom att läsa Språk och skapande där tematiskt arbete och integrativ didaktik står i centrum.
En lärande människa är en entreprenöriell människa, den vill lära sig, den vill gå framåt, den tar initiativ. Enligt Christer Westlund (2010) är det viktigt att vi i skolan ser möjligheterna istället för att fokusera på problemen. 
Tunggung
av Jessica Gottberg
Boken Tunggung är utformad så att den kan användas separat, som ett redskap i det språkutvecklande arbetet i förskolan. Den röda tråden är en lek med språket. Till serien finns det även nätbaserat material, så som spel, TV- och radio program och det är UR, utbildningsradion, som står bakom materialet. I boken möter vi författare, pedagoger och andra inspiratörer som delar med sig av sina kunskaper kring barns språkutveckling. 
Humor och lek med ord och uttryck är det som är signifikant i Tunggung. Programmen är en blandning av tecknat, fiktion och realism. Här finns ett vardagligt, humoristiskt och poetiskt språk, men också specialskriven musik, rim och ramsor. I det nätabaserade spelet, som finns på UR´s hemsida, kan barnen till exempel tillverka egna ord i ordmuseét och skapa egna sagor. TV-programmen som finns att  se på AV-media, det krävs dock att man har en inloggning dit, är tio till antalet och utgår från ett tema i varje program, till exempel: natten, kläder, kropp och mat. Varje program är på nio minuter och går att få textat på engelska. Barn leker naturligt med språket och funderar över hur orden låter, vad de betyder och vad de rimmar på. 
Huvudkaraktären är Tungan som är en tecknad hund som i varje program går på jakt efter ord, prat och utryck i landet Tunggung. På denna upptäcktsfärd samlar hon ord på sin tunga som hon tar till Ballongängen och där blåser hon in dem i en ballong så att de blir en sång. Men det är inte alltid så lätt, för Ballongängen vaktas av monstret Ordbajsaren som kräver den rätta ramsan som inträde. 
Det gör inte det hela sämre att bildspråket i serien är otroligt tilltalande. Illustratör  i boken är Kenneth Andersson. Här ovan ser vi Ordbajsaren.
Matte på burk 
en arbetsmetod för förskolan
    av Annika Thisner
    Alla som arbetar med barn har sett hur deras ögon börjar lysa då de får öppna locket på en fin burk. Det tog Annika Thisner fasta på då hon utformade sina matteburkar – en lekfull metod att arbeta med matematik i förskolan. 
    I ''Matte på burk'' beskrivs hur man kan arbeta med tolv burkar - en för varje antal 0-10 och en med utgångspunkt i sången "En liten båt blir ofta våt" som de flesta förskolebarn kan. De kan användas på olika sätt utifrån barnens ålder och kunskapsnivå. ''Matte på burk'' ingår i UR:s matematiksatsning "På tal om matte". Boken kan användas som inspirationskälla till egna burkar, där man själv kan påverka innehåll utseende och så vidare. Under min VFU ska jag använda mig av ”Matte på burk”. Jag blev oerhört inspirerad av boken och började genast planera för min inför mitt projektarbete som ska genomföras på VFU.
    Med burkarna som utgångspunkt öppnar sig en mängd möjligheter till lekfulla matteaktiviteter. De ger även mycket språklig och musikalsik träning eftersom det till varje burk finns exempel på ramsor och sånger att arbeta med.  I boken kan man läsa om tolv burkar med olika innehåll som anknyter till talen 0-10 samt en tolfte burk som utgår från sången "En liten båt blir ofta våt". 
    Vad säger Lpfö98?
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
    Barnen ska utveckla:
    • sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 
    Bokens möjligheter
    Språk och matematik hänger nära ihop. Med denna bok ger vi barnen tillgång till ett rikt mattespråk utan att det behöver vara svårt. Det ska var ett naturligt inslag i barnens vardag. Spännande frågor som man kan använda sig av i barngruppen är till exempel: Hur ser burken ut? Alla burkar är formade så att geometriska begrepp används. Barnen tränas i att med ord beskriva något. Vad kan finnas i? Skapar spänning och idétänkande. Ska vi öppna och kika? Skapar nyfikenhet.
    Att arbeta med matematik i förskolan handlar inte i första hand om siffror och räkning, utan om att i lekens form till exempel sortera, träna taluppfattningen och lära sig grundläggande begrepp. Barnens nyfikenhet och glädje att lära med alla sinnen är utgångspunkten.
    Material finns även i form av kortfilmer, där burkarna och dess innehåll undersöks och räknas på ett lustfyllt sätt av 3-4 åringar som sedan hittar på en historia om föremålen som omvandlas till en animation.    Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Genom att låta barngruppen få  ta del av och inspireras av dessa filmer, skapar vi dessa förutsättningar. 
    Som tidigare nämnts handlar entreprenörskap mycket om att utveckla och ta fram barnens inneboende nyfikenhet och vilja att ta eget ansvar redan från tidiga åldrar. Därför skulle det passa utmärkt att i en förlängningen av arbetet med dessa burkar  låta barnen få tillverka sin egna med material som de själva hittar, skapa innehåll efter intresse och så vidare.

    Må bra i förskolan
    av Ylva Ellneby

     En stressande vardag ställer höga krav på oss människor - så väl stora som små. Förskolebarn lever i en vardag som ibland kan vara nog så krävande i förhållande till deras ålder och utveckling. De befinner sig ofta i stora barngrupper, har långa dagar samt krav på sig att lära sig och anpassa sig till olika situationer. Ylva Ellneby har uppmärksammat detta i en bok som hon skrev 1999, Om barn och stress, med undertiteln - och vad vi kan göra åt det. Sedan dess har hon följt denna utveckling inom den svenska förskolan och observerat förskolepedagoger som arbetar fram metoder för att minska stress och öka välbefinnandet i den miljö barnen vistas i.
    I Lpfö 98 kan man läsa under skolans värdegrund och uppdrag att  verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande. Förskolan ska även uppmuntra och stärka barns medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Detta är något som Ellneby tar fasta på i sin bok, Må bra i förskolan. Boken går alldeles utmärkt att använda sig av som en inspirationskälla i arbetet med de äldre barnen. Alla elever ska ju ges möjlighet att utveckla kunskap om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. 
    Boken är en bra inspirationskälla som stimulerar till detta viktiga arbete. Den är även mycket välskriven, lätt att förstå och överskådlig. Det handlar om lustfylld samvaro. Lust att leva. Lust att utvecklas.
    Boken tar upp yoga, massage, mindfulness, musik, lek, miljö och slutligen pedagogens roll för ökat välbefinnande i förskolan. Varje kapitel avslutas med tips om böcker kopplat till respektive område. I de respektive kapitlen utvecklar Ellneby ämnena, och redogör för hur pedagogerna kan införliva dessa teman i den dagliga verksamheten, med målet att öka trivseln och få både barn och vuxna att må bra i förskolan. Ett av kapitlen handlar om miljö som hälsobringare och inspirationskälla. En underrubrik i detta kapitel är utemiljön, där refererar Ellneby till forskning genomförd av Stephen och Rachel Kaplan som menar att naturen stimulerar våra sinnen utan att belasta vår koncentration och den ger oss möjlighet till vila och återhämtning. Vi blir kreativa och uppfattar saker utan ansträngning. Detta har en stark motvikt till stress. En annan forskare, Patrik Grahn, har påvisat att barn som har en varierande naturmiljö utvecklar motorik, koncentration och kreativ lekförmåga bättre än de barn som har en mindre stimulerande utemiljö. Han har även sett samband när det gäller barns förmåga att samarbeta och att det uppstår mindre konflikter. Förskolan ska sträva efter att varje  barn utvecklar sin förmåga att hantera konflikter och  även utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse  för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.

    Värdegrundsarbete
    Ellnebys bok torde vara en utmärkt källa, fullproppad med idéer och tips som gör det lättare att uppnå många av de mål förskolan ska sträva mot när det gäller barnens utveckling och lärande. I synnerhet med fokus på arbete med skolans värdegrund och uppdrag. Boken visar tydligt hur man integrera skolans olika ämnen och på sätt bildar en enhetlig helhet, något som Fritzén & Fritzell (2007) belyser i sin bok, Integrativ didaktik i olika ämnesperspektiv. De förkastar idén om att allmändidaktik och ämnesdidaktik bör undervisas separat  eftersom detta system är ineffektivt då det är svårt att göra en rättvis uppdelning. Fritzén menar även att en sådan uppdelning riskerar att värdegrundsarbetet urholkas. Jag tycker att det är av största vikt att barnen tidigt får lära sig att värdegrunden är återkommande i alla ämnen och att det genomsyrar hela samhället och därmed är någonting som vi aldrig kan slippa ifrån. Om vi tidigt kan ge våra barn i förskolan, en god grund att stå på genom att använda oss av integrativ didaktik, än att föredra en uppdelning ämnena emellan, då har vi vunnit mycket mark.
    Referenser
    Ellneby, Ylva, 2011, Må bra i förskolan.
    Fritzell, Christer, Lena Frizén (red.), 2007 Integrativ didaktik i olika ämnesperspektiv.
    Thisner, Annika , 2007, Matte på burk - en arbetsmetod för förskolan. 
    Lpfö98
    Lgr11
    Internet
    http://www.kfsk.se/download/18.53bdb7c112f8aece69580002269/Temadokument_webb.pdf


    Prenumerera på: Inlägg (Atom)