Litteraturseminarie II

Redovisning av valbar litteratur och förberedelse inför inspirationsföreläsning.

Ett av syftena med litteraturseminariet var att  vi skulle få en djupare insikt i integrativ didaktik och interdisciplinära undervisningsformer.

Vi blev uppdelade i två grupper. Jag kände mig nöjd med den grupp jag hamnade i. Tiden var ganska knapp och de två sista fick inte riktigt samma förutsättningar som oss andra.

Trots detta var det ett mycket givande seminarium, bra pedagogiska samtal. Alla presenterade sin litteratur på ett inspirerande sätt och man fick mycket tips och idéer, både på bra böcker samt tänkbara uppgifter. 

Min presentation bestod av mina tre valda böcker.

Min presentation skulle även innehålla en Power Point som dessvärre inte blivit sparad i rätt format, så jag blev tvungen att göra presentationen utan.

Reflektioner

Idrott och hälsa

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. 


Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. 
(ur Lgr11 Skolans värdegrund och uppdrag)

Syftet med undervisningen i idrott och hälsa är bland annat att eleverna ska få möta många olika slags aktiviteter. Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. De ska få utveckla sin samarbetsförmåga. Även takt och rytm i lekar, danser och rörelse till musik ska vara en del av undervisningen. 


I den nya läroplanen för grundskolan, så hålls normer och värden skilda från det ämnesspecifika. Det står ingenting om värdegrunden när det gäller till exempel matematik. Men värdegrunden är nu tydligare definierad och den avser alla ämnen. Skrivningar om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar ställer skärpta krav på personalens grundläggande kunskaper. 

Värdegrunden är ett av de ben som hela skolans verksamhet vilar på. Värdegrunden bör/ska, gå som en röd tråd i allt som sker inom skolans "fyra väggar". Dock inte med det sagt att eleverna inte ska ha det med sig utanför skolan, vi ska förbereda dem för att leva och verka i samhället. Jag tror att vi ofta fokuserar på elevernas möte med varandra, och man borde inte, tycker man, behöva nämna att ALL skolpersonal har ansvar för att värdegrunden hålls vid liv.

Dessvärre ser nog inte verkligheten alltid ut så. Det används metoder, ofta på grund av att läraren inte kan hantera olika situationer som uppstår, som i sin tur kränker elever och man reflekterar inte över att det dagligen sker. Man är bara desperat och vill hitta någon tänkbar lösning att få bukt med det som inte faller inom ramen för vad den ansvariga läraren tycker och tänker.

Jag har i tidigare inlägg haft fokus på de elever som lever med en funktionsnedsättning, och viktigt att nämna är att alla elever utreds inte av olika anledningar och jag tycker inte det ska vara nödvändigt att man ska behöva få en diagnos för att få rätt bemötande.

Varför är värdegrund i skolan viktigt?

"Skolan är den plattform där vi formas som medborgare och där vi lär oss att fungera tillsammans med andra människor. När eleverna blir vuxna och kommer ut på sina arbetsplatser så ska de exempelvis kunna framföra avvikande synpunkter och veta att de har rätt att framföra dem, säger Peter Östlund, projektledare för Skolverkets värdegrundsarbete."

Skolan är till för eleverna och måste därför aktivt involveras i processen med planarbete mot diskriminering till exempel. Kvalitetsarbetet måste bygga på reellt inflytande för de berörda. Skolan ska i värdegrundsarbetet utgå från skollagen, läroplanen och internationella konventioner som till exempel barnkonventionen. Det innebär att barn och elever måste få komma till tals i den verksamhet som de vistas i och är en del av.

Om vi använder oss av till exempel ämnet idrott och hälsa så kan vi på ett naturligt sätt väva in värdegrundsarbetet i form av olika lekar och samarbetsövningar.
Skolverket har samlat  stödmaterial, aktuell forskning, reportage och intervjuer med anknytning till demokrati-, jämställdhets- och värdegrundsfrågor. Vill du läsa mer,  klicka HÄR!

Matte och idrott

Det råder ingen tvekan om att det finns stora fördelar med att integrera dessa två ämnen. Egentligen är det nog omöjligt att inte se sambanden och att de möts på ett naturligt sätt. Kanske är det dock så att man måste vara medveten om detta som pedagog, och inte bara läsa sin egen kursplan. Det torde vara lättare för den medvetna pedagogen att se kopplingarna och den som fokuserar lite smalare på sitt ämne, samt även inte läser Lgr11 med rätt glasögen, anser säkert inte att  det är nödvändigt att dessa två ämnen hänger ihop. I Lgr11 kan man läsa under kursplanen för matematik: 

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. 

De ska utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp.

Genom att använda sig av lekar under idrotten eller matten, kan man på ett naturligt sätt integrera och få in olika matematiska begrepp, till exempel:

Fler-färre

Varannan

Kvadrat

Rektangel

cirkel

Diagonal

höger-vänster

Fram och bak

För att nämna några. 

Reflektioner

Matematik

När är matte roligt?

• När man förstår
• Förstår nyttan
• Omedveten om att man har matte
• Lär sig något nytt

”Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och en problemlösande aktivitet. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.” (Lgr 11) 

Om vi kan göra matten tillräckligt rolig och utmanande, kanske vi inte tappar eleverna när lusten inte längre finns där. Då finns det alltid dem elever som ändå klarar sig, men vi får inte glömma att vi har elever med olika bakgrund och förutsättningar. Studiemotivationen hos eleverna beror väldigt ofta på hur hemförhållandena ser ut. 

”As children grow older and leave preschool and kindergarten classes for the primary grades, they do not lose their need for variety. It would appear that some teachers and parents associate rows of individual desks with a shift in modes of learning to listening, speaking, reading, and writing. This shift is detrimental to all, but especially to those children with difficulties...” (Smith 2009) 

Vilket ansvar har vi som undervisar, att se till att eleverna fortsätter upp i högstadiet med att tycka det är lika roligt som när man hade sin första mattelektion i 1:an?

Jag är övertygad om att det är vi som är den främsta orsaken till att intresset svalnar med åren. Tristessen handlar då inte bara om förståelse, utan även om stimulans. Många använder fortfarande metoder som "göra-färdigt-hela-boken"-metoden. "Du-får-inte-räkna-längre-än- till-sidan"-metoden. Ja, det finns massor med orsaker till att elevens intresse kan komma att lysa med sin frånvaro. Det handlar således inte bara om att man inte förstår vad det är man gör.

Per Thulin påpekar i en artikel från 2009 att: ”Det har varit skralt med mattekunskaperna bland låg- och mellanstadielärarna, nu blir det mer matte än någonsin för dem i den nya lärarutbildningen.”

Vi får väl se om han har rätt. Gärdenfors hävdar att förmågan att behärska sitt kunskapsområde är en av de viktigaste faktorerna. Själv tror jag dessvärre att det mer handlar om förmågan att entusismera eleverna, fånga deras intresse. Det gör man inte hur lätt som helst. Goda ämneskunskapar och en oförmåga att retoriskt föra fram det på ett sätt som fångar elevernas intresse för ämnet, torr jag är det som måste till för att få med alla på tåget. Dessvärre kan det aldrig riktigt stämma med alla, då är vikten av flexibilitet i grupperna avgörande, om man nu har turen att arbeta på en skola med mer än en pedagog i respektive ämne. 


Ur skolans värdegrund och uppdrag:

Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. 

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.