Fältuppgifter

Fältuppgift I

Inventering och analys av Lek- och lär program


Enligt Lgr 11 ska undervisningen i ämnet matematik syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik samt bidra till att de utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin egen förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Susan Sperry Smith skriver i sin bok, Early childhood mathematics:


”Technology is an integral part of our everyday world. It is a wonderful tool in the early childhood classroom. Teachers who use it wisely extend the knowledge of every child, from child who is gifted to the child who needs a different medium in which to learn. Researchers have found that on-cpmputer activities yield the best results when combined with classroom activities, games, and the use of everyday objects or mathematics manipulatives.” 
Programmet som jag har låtit eleverna, två pojkar 10 år och en flicka 11 år, prova heter "Makalös matematik - Nummerhjältarna". Ett lågprisprogram som består av fyra avsnitt. Distributör är Nordic Softsales. Programmet ger barnet kunskap vilket i förlängningen ökar förtroendet för matematik.
De Mäktiga Mattemästarna är avsett för barn i år 3 till 6 och ger eleven väsentliga grunder, fakta och möjlighet att träna sin tankeförmåga, vilket leder till förtroende och utveckling av ett ingående och varaktigt förstående för matematik. Personer i spelet som Wanda Wavelet, Captain Nick Knack och Dr. Gee, leder eleven genom tusentals kunskapsbyggande problem. Olika spännande aktiviteter lär ut multiplikation och division av heltal och decimaler, begreppet nummerlinje, 3-dimensionella geometriska figurer och deras egenskaper, valutaberäkningar och mycket mer. 
Att lära och förstå matematik blir hur kul som helst med Calculating Crew. Tusentals problem lär ut matematikens väsentliga grunder och eleven kan arbeta med följande:
  • Problemlösning och slutledning.
  • Valutaberäkningar
  • Uppskattning och avrundning.
  • Addition och subtraktion med 1 till 4 siffror.
  • Multiplikation och division med 1 till 3 siffror.
  • 3-dimensionell geometri (figurer och diagram).
Ett avsnitt utspelas i en tv-studio i form av ett frågesportprogram, Snillefrågan. Barnet väljer motspelare och hallåan Stella Blinkert sköter utdelningen av uppgifter.
Spelare 1 väljer område och hur många poäng uppgiften ska vara värd för att sedan lösa uppgiften. Spelare 2 har att kontrollera om uppgiften är rätt besvarad. Barnen relaterar hela tiden dels till hallåan, dels till motspelaren. De engagerar sig djupt och löser sina uppgifter med största allvar.
Programmet relaterar känslomässigt till motspelaren vilket gör spelet extra intressant och populärt. Det är också en finess med att eleven kan kontrollera motspelaren och få poäng genom att hitta räknefel. Det blir en sporre och engagerar nästan mer än det egna räknandet. Det finns en stor spännvidd i svårighetsgrad, beroende på vilken nivå A-Z, eleven valt.Avsnitt två i programmet har lyckats väl med de avsnitt som handlar om bråktal. Man kan ändra svårighetsnivå, från A-Z, under spelets gång. De lättaste uppgifterna handlar om att ställa in tal som 1/3 och att fyra av dem som fyrverkerier. Barnet ser bråket 1/3 dels som en färgad del av tre, dels som ett fyrverkeri på himlen. Bråkmakaren skjuter av alla barnets korrekta svar som raketer vilka visas som fyrverkerier på himlen. Mycket åskådligt och effektfullt. Formerna är rektangulära, cirkulära eller bygger på del av 100. Arbete i detta program har gett barnen en mycket god förståelse för bråktal. De två andra delarna av programmet behandlar sannolikheter och geometriska problem. Sannolikheter testar du genom att köra dina antaganden i en möjlighetsmaskin medan de geometriska problemen delas ut av GeoBoten och du löser dem med hjälp av en geometrisk dator.

Barnen som jag lät prova programmet tycker inte bara om och tilltalas av programmet utan de tyckte även de lärde sig mycket. Programmet har lyckats med att hitta nya infallsvinklar på speciellt arbete med matematik- och logistikkunskaper i Snillefrågan och bråktal tillsammans med Bråkmakaren.
En nackdel är att spelet endast finns i format för PC.


Fältuppgift II


Entreprenörskap i förskolan, skolan och fritidshem

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Lgr11)


Uppgiften innebär att reflektera över vad entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är och ta reda på hur de arbetar med detta på min VFU:plats. Vad i förskolan som kan anses vara entreprenöriellt lärande? 


Entreprenörskap - en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande


Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:

  1. Kommunikation på modersmålet.
  2. Kommunikation på främmande språk.
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
  4. Digital kompetens.
  5. Lära att lära.
  6. Social och medborgerlig kompetens.
  7. Initiativförmåga och företagaranda.
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Kunskaper och färdigheter flätas samman och kompletterar varandra, de olika aspekterna inom ett område stöder kompetensen på ett annat. Kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Några ledord är: 

  • kritiskt tänkande
  • kreativitet
  • initiativtagande
  • problemlösning
  • riskbedömning
  • beslutsfattande
  • konstruktiv hantering av känslor har 
Varför?

Globaliseringen ställer ständigt Europeiska unionen inför nya utmaningar och varje enskild medborgare kommer att behöva en rad nyckelkompetenser för att kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Utbildning i sin dubbla sociala och ekonomiska roll har en central uppgift när det gäller att se till att europeiska medborgare får de nyckelkompetenser som krävs för att de på ett flexibelt sätt skall kunna anpassa sig till dessa förändringar.

Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan och detta ska genomsyra skolans alla nivåer. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom HELA utbildningssystemet, från förskola till högre utbildning. Som ämne existerar entreprenörskap än så länge bara på vissa av gymnasiets program, och då ligger fokus på företagande. I grundskolan handlar det om att eleverna ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Vad är då entreprenöriellt lärande - EL?
Skolverket beskriver entreprenörskap i skolan på följande sätt i en informationsskrift:

”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultat kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt.”

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla ny­ fikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska. 

Peterson & Westlund menar att det i varje elev bor en eldsjäl. Att entreprenöriellt lärande är en pedagogisk form som syftar till att hjälpa elever att hitta sina eldsjälar. När eleverna släpper fram sina eldsjälar föds ett kreativt och dynamiskt klimat i skolan. Lusten att lära och viljan att själv ta ansvar för sina studier infinner sig när eldsjälarna kommer fram. De framhäver att entreprenöriellt lärande består av gamla och nya pedagogiska metoder och idéer som sätts i ett sammanhang och riktas mot ett tydligt mål. Målet är att stimulera eleverna till att utveckla de kompetenser som kännetecknar en entreprenöriell elev. Vidare menar de att om jag som pedagog arbetar med entreprenöriellt lärande som pedagogisk form får jag en tydlig struktur och ett konkret arbetssätt för hur jag kan arbeta med samtliga mål i skolan. Men det finns även en given tråd, att elever som utvecklar de entreprenöriella kompetenserna har goda förutsättningar att försörja sig på dagens och framtidens arbetsmarknad.

Beroende på hur man tolkar innebörden av begreppet, så kan man visst säga att det finns ett viss entreprenöriellt tänk på den skola jag utför min praktik på. Eftersom begreppet bland annat innebär att stimulera och utveckla nyfikenhet, så är det två begrepp som genomsyrar verksamheten. En av anledningarna är skolans placering med närhet till hav och skog, två ställen som pedagogerna flitigt använder sig av. Jag vill dock framhäva att rektorn inte hade något direkt svar på min fråga; hur ser du, och hur arbetar ni med entreprenöriellt lärande här hos er? utan bad att få återkomma. Jag tolkar detta som att medvetenheten inte kanske är så stor ännu när det gäller att ha fokus på entreprenörskap och det entreprenöriella lärandet.


Skolan behöver inte ett nytt flummigt begrepp

Kritiker menar att det innebär en risk för mer flumpedagogik i och med att begreppet entreprenöriellt lärande nu införs i skolan. Det är viktigt att detta nu inte blir för stort fokus på att vi nu i skolan ska arbeta på ett sätt som dessvärre inte passar 100% av eleverna. En skola för alla innebär att metoderna måste vara varierande och många elever behöver en mycket tydlig struktur för att lyckas nå målen. Det är oroande att regeringen blundar för de varningar som höjts för alltför mycket eget arbete och att utbildningsministern inte reagerat över ytterligare ett flummigt begrepp, skriver forskarna Camilo von Greiff och Laura Hartman. Talet om en skola präglad av entreprenörskap är slående likt talet om en skola präglad av eget arbete. Skolminister Jan Björklund har länge och ihärdigt gjort sig känd för att vilja stärka kunskapsnivån i svensk skola. Den uttalade ambitionen har varit att försöka vända den dystra utvecklingen av svenska elevers prestationsförmåga. Mot denna bakgrund är det både förvånande och alarmerande att regeringen – pådriven av Centerpartiet – gått med på att den nya skollagen, samt de nya kurs- och läroplanerna, från och med höstterminen ska genomsyras av vad som diffust getts namnet ”entreprenöriellt lärande”. Detta begrepp står för ett pedagogiskt förhållningssätt som riskerar att den svenska skolan fortsätter sin inslagna väg mot försämrade resultat.

Att de svenska elevernas studieprestationer faller i internationella undersökningar är nu ett etablerat faktum. Orsakerna bakom denna nedgång är sannolikt flera. Men en faktor som både Skolverket och IFAU lyfter fram är det ökade inslaget av individualiserad undervisning, i form av eget arbete, för eleverna.

Enligt en rapport från Skolverket var andelen lektionstid som ägnades åt individuellt arbete på 1960-talet 22 procent, på 1980-talet 26 procent för att på 2000-talet nå upp till hela 41 procent – nära nog en fördubblad andel sedan 1960-talet. Det ökade inslaget av eget arbete i undervisningen är resultatet av en tidigare politisk kursomläggning och utgår från skrivningar i läroplanen från 1994, Lpo 94, där elevens eget ansvar för inlärningen betonades. Efter läroplanens införande stöddes och spreds undervisningsformen problembaserat lärande (PBL), som helt bygger på principen om eget arbete, även av inflytelserika företrädare för fackpedagogerna.

Vidare menar Greiff och Hartman att införandet av undervisningsmetoder som karakteriseras av en hög andel eget arbete har sannolikt haft de ädlaste av syften: att utveckla eleverna till kreativa och kritiskt tänkande individer styrda av en inre drivkraft och motivation. Det är naturligtvis något som skolan i högsta grad bör utveckla, inte minst i en ständigt föränderlig värld med allt högre krav på sådana egenskaper. Samtidigt räcker inte goda intentioner för att berättiga genomgripande förändringar av skolans undervisning.

Mot bakgrund av den forskningskritik som riktats mot det allt större inslaget av eget arbete finns det all anledning att oroas av att regeringen nu tar ett initiativ som riskerar att än mer förstärka den utvecklingen.

Med detta inte sagt att det är bättre att återgå till den auktoritära 60-talsskolan. Vi är övertygade om att skickliga lärare som tydligt leder undervisningen har förmågan att både förbättra grundläggande kunskaper hos eleverna och utveckla dessa till kreativa, kritiska individer. Men talet om en skola präglad av entreprenörskap är slående likt talet om en skola präglad av eget arbete. Hur angeläget det än må vara med insatser som syftar till att förbättra möjligheterna och intresset för entreprenörskap i Sverige förefaller det mycket tveksamt att ytterligare förstärka en utveckling som av många bedömare förknippas med de allt sämre resultaten i den svenska skolan. 

Källor:

Marielle Peterson & Christer Westlund, Så tänds eldsjälar



Lgr 11



Fältuppgift III



Inventering av förekommande tal-, läs-, och skrivaktiviteter

  I läroplanen för förskolan, Lpfö98, under utveckling och lärande kan man läsa:
”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran
och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets utveckling och lärande”
Denna inledning är mycket talande och tydlig, det borde inte råda någon som helst tvekan över vad man i förskolan bör tänka på för att skapa dessa förutsättningar. 
Fältuppgiften har inneburit att vi skulle inventera den verksamhet där vi genomfört vår VFU, med avseende på vilka tal-, läs-, och skrivaktiviteter som förekommer. Vidare skulle vi observera vem som initierar dessa aktiviteter och vilka förutsättningar som erbjuds när det gäller tillgång av böcker, skrivmaterial och hur dessa används. Vi skulle även undersöka barnens syn på läsande och skrivande samt intervjua pedagoger och försöka ta reda på deras tankar när det gäller läs- och skrivinlärning.


Jag genomför min VFU på en liten skola, underbart belägen i ett litet samhälle nära skog och hav. Skolan är en friskola, ett föräldrakooperativ som driver förskola, grundskola, fritidshem och öppen förskola. Där arbetar ca 50 elever från förskoleklass till årskurs 6 och ca 30 förskolebarn tillsammans med drygt 15 vuxna i verksamheten. Jag är i en grupp med tre och fyra-åringar.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Detta tar pedagogerna fasta på framför allt under den dagliga samlingen, då tränar barnen bland annat sig i att utveckla sin förmåga att lyssna och de får samtidigt ge uttryck för sina egna uppfattningar. Detta skapar goda  förutsättningar för utveckling och lärande. Det ger även barnen en möjlighet att utveckla ett nyanserat språk, vilket i förlängningen ökar deras ordförråd. De tränar även sin förmåga att leka med ord, att berätta, uttrycka sina tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med de andra i gruppen. Det finns en röd tråd i pedagogernas upplägg. De varvar rörelse, sång, musik och sagoberättande, med barnens egna historier. 
Förskolan ska utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.  Enligt Lpfö98 ska barnen få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter och detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet. På skolan finns en elev med Down syndrom, pojken har svårigheter med att höra och använder sig av teckenspråk när han kommunicerar med andra. Han har en lillebror i den grupp som jag är i och detta har pedagogerna på ett utmärkt sätt integrerat i undervisningen, då de varje dag tränar barnen i teckenspråk.  
När man använder sig av teckenspråk visar man varje veckodag med en färg, exempelvis så är torsdag brun, då stryker man sig under näsan. Barnen kan detta som ett rinnande vatten och de behärskar veckans alla dagar och månader. Utvecklingen och lärande har tränats på ett stimulerande och meningsfullt sätt, vilket i förlängningen innebär att det stimulerar lusten att erövra nya färdigheter och kunskaper vilket även innebär att de blir stimulerade i sin språk- och kommunikationsutveckling.
Enligt en av pedagogerna så ligger fokus på att väcka ett intresse hos barnen gällande läsning tidigt, allt enligt Ragnhild Söderbergh som är professor i barnspråk och som introducerade projektet ”tidig läsning” redan 1987.  Arbetet med läsutvecklingen är inspirerat av Öjaby förskola och det handlar inte enbart om en metod, utan snarare om hur man genom ett medvetet förhållningssätt kan skapa en miljö som tar vara på barnens naturliga vilja att bli medlemmar i skriv- och läsklubben. På Öjaby menar man att, genom att verkligen se, istället för att bara titta, och genom att verkligen lyssna, istället för att bara höra, har de blivit medvetna om den ständiga process som utgör barns utveckling och lärande. Att barnen visat dem nya sätt att tänka och handla, vilket  förändrat pedagogernas sätt att tänka och handla. ”Barnens nyfikenhet smittar!” vilket bland annat ledde till att de skrev boken Skriv och läsglädje.
Det finns en ”lässoffa”. Som jag förvisso tycker är något illa placerad i en korridor där många passerar och själv hade jag svårt att sitta där och läsa eftersom man lätt blir distraherad av de som passerar, vilket gjorde att jag gick till ett annat litet rum för att uppnå lugn och ro. Där sätter sig barnen gärna själva med någon av de böcker som finns där, böcker som är lånade på byns bibliotek. Men även pedagogerna har bestämda tider när de läser sagor för barnen. De turas om och antingen läser man, nattar eller har massage med barnen. Det märks tydligt vilken saga som för tillfället är mest populär, Petter och hans getter. Under veckan läser jag inte den bara en gång utan kanske 30! Vissa av eleverna sitter själva och läser högt ur den boken, med andra ord, de har lärt sig den utantill och det är underbart att observera hur fokuserade de är och hur de med all säkerhet har känslan av att de själva kan läsa.
Barnen har en mysigt inredd atelje, med snickarbänk och bord att sitta och rita och skriva vid. 
Skolans pedagogik är präglad av professor Howard Gardner som förändrat synen på kunskap och inlärning genom att identifiera människans multipla intelligenser. Vilket  bland annat handlar om att det finns olika sätt att lära sig en och samma sak. Det är viktigt att var och en får möjlighet att använda sina starka sidor i sin inlärning och möjligheten att utmana och utveckla sidor hos sig själv som är mindre framträdande. Barnet leker/arbetar med uppgifter som stimulerar dess utvecklande av MI (multipla intelligenser). Barnet blir därmed medvetet om sina starka respektive svaga sidor. Syftet är att barnet utvecklar sina multipla intelligenser (MI) det vill säga hela personligheten så att det får förmågan att:
  • förstå och leva tillsammans med andra människor
  • analysera problem, lösa dem och dra logiska slutsatser
  • uttrycka tankar i tal, skrift, bild, form och musik
  • reflektera kring vem han/hon är och står för
  • vara modig och ta ställning och göra konstruktiva val
Till hjälp i arbetet med detta har de Barbapappa med familj, vilket skapar lust och nyfikenhet hos de små. Ett av redskapen de använder för att utveckla barnets MI är portfolio. En dokumentation som ger en bild av barnets utveckling och inlärning under en viss tidsperiod. Barnet har en portfolio där speciellt utvalda arbeten eller åstadkommanden inom varje intelligens finns med. Portfolion är det självklara underlaget vid utvecklingssamtalet och hjälper barnet att se sin egen utveckling. Allt enligt Lpfö98, ska varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.
Referenser



Prenumerera på: Inlägg (Atom)