Entreprenörskap - en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande
Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens
som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Denna referensram omfattar åtta nyckelkompetenser:
- Kommunikation på modersmålet.
- Kommunikation på främmande språk.
- Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
- Digital kompetens.
- Lära att lära.
- Social och medborgerlig kompetens.
- Initiativförmåga och företagaranda.
- Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga, eftersom var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv i ett kunskapssamhälle. Kunskaper och färdigheter flätas samman och kompletterar varandra, de olika aspekterna inom ett område stöder kompetensen på ett annat. Kunskaper i språk, läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en viktig grund för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. Några ledord är:
- kritiskt tänkande
- kreativitet
- initiativtagande
- problemlösning
- riskbedömning
- beslutsfattande
- konstruktiv hantering av känslor har
Alla har en central roll när det gäller de åtta nyckelkompetenser.
Varför?
Globaliseringen ställer ständigt Europeiska unionen inför nya utmaningar och varje enskild medborgare kommer att behöva en rad nyckelkompetenser för att kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. Utbildning i sin dubbla sociala och ekonomiska roll har en central uppgift när det gäller att se till att europeiska medborgare får de nyckelkompetenser som krävs för att de på ett flexibelt sätt skall kunna anpassa sig till dessa förändringar.
Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan och detta ska genomsyra skolans alla nivåer. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, (klicka för att läsa rapporten) ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom HELA utbildningssystemet, från förskola till högre utbildning.
Som ämne existerar entreprenörskap än så länge bara på vissa av gymnasiet program, då ligger fokus på företagande. i grunskolan handlar det om att eleverna ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I Lgr 11 kan man läsa under kapitel 1 följande:
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Vad är då entreprenöriellt lärande - EL?
Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla ny fikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.
Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska.
Läs vidare om entreprenörskap i skolan HÄR.
Skolan behöver inte ett nytt flummigt begrepp
Att begreppet entreprenöriellt lärande nu införs i skolan innebär risk för mer flumpedagogik. Det är oroande att regeringen blundar för de varningar som höjts för alltför mycket eget arbete och att utbildningsministern inte reagerat över ytterligare ett flummigt begrepp, skriver forskarna Camilo von Greiff och Laura Hartman.
Talet om en skola präglad av entreprenörskap är slående likt talet om en skola präglad av eget arbete.Skolminister Jan Björklund har länge och ihärdigt gjort sig känd för att vilja stärka kunskapsnivån i svensk skola. Den uttalade ambitionen har varit att försöka vända den dystra utvecklingen av svenska elevers prestationsförmåga. Mot denna bakgrund är det både förvånande och alarmerande att regeringen – pådriven av Centerpartiet – gått med på att den nya skollagen, samt de nya kurs- och läroplanerna, från och med höstterminen ska genomsyras av vad som diffust getts namnet ”entreprenöriellt lärande”. Detta begrepp står för ett pedagogiskt förhållningssätt som riskerar att den svenska skolan fortsätter sin inslagna väg mot försämrade resultat.
